måndag, januari 09, 2017

En måndag på jobbet, typ

Nytt år, ny termin. Det här är den stressigaste tiden på året förutom terminsslutet. Jag får påminna mig om att ta paus, dricka en kopp te och sträcka på mig. Det är lätt att bara jobba på när man arbetar hemifrån. Samtidigt är jag så privilegierad som kan göra det i alla fall halva terminen. Termometern visar minusgrader i New York precis som i Sverige och snön ligger kvar på altanen. Som bilden visar har jag minsta skrivbordet - specialbeställt för att få plats precis här, mellan fönster och dörr. Men ganska kallt just på grund av placeringen. Efter tio år i London är jag dock van vid dragiga fönster och otäta dörrar. Därav fårskinn och yllesjal. För att inte tala om raggsockor. De syns dock inte i bild, för dem har jag på mig. Jag kokar en kopp te till, Kusmis Sweet Love. Ett kryddigt te med doft av lakritsrot och rosépeppar - värmer och piggar upp. 

söndag, januari 08, 2017

Train to Busan (2016)

I New York föll första snön för året i går. Inte såna mängder som förra året men ändå respektabla 10-15 centimeter. Den ovanliga tystnaden mitt på Manhattan gav en extra kuslig dimension åt filmen jag och Mr B kröp ihop framför. Extra filtar och några snuttar whiskey behövdes då Train to Busan (2016) fick blodet att frysa och hjärtat att klappa fortare:


Hedgefondförvaltaren Seok-Wo och hans femåriga dotter kliver på tåget till Busan för att besöka ex-frun över dagen. Utan deras och övriga passagerares vetskap har en zombieepedemi precis brutit ut. En infekterad person lyckas ta sig på tåget precis innan det ska avåg och snart svämmar vagnarna över av zombier och de enda överlevande tränger ihop sig. Tåget kan dock inte stanna eftersom smittan spridit sig snabbt över hela landet. Bara Busan verkar fortfarande vara oinfekterat. Rasande bra tempo, persongalleri och intrigvändningar. Tänk World War Z (2013) möter Snowpiercer (2013), med en homage till Night of the Living Dead (1968) i slutscenen. Rekommenderas.

"Eileen" (2015) - Ottessa Moshfegh

Eileen utspelar sig i en liten kuststad i New England på 1960-talet. Romanens namne är 19 år, bor med sin alkoholiserade pappa och arbetar på ett ungdomfängelse för pojkar. Det är ett tomt och innehållslöst liv på ytan, men inom Eileen bubblar alla möjliga tankar, mest om hennes egen kropps fascinerande äcklighet, men hon fantiserar också om Randy, en av fängelsets väktare, och på att en gång för alla lämna stan för ett nytt liv. Men ingenting händer. Tills fängelset anställer en ny lärare vid namn Rebecca och Eileens fascination hittar ett nytt objekt.

Moshfegh har skapat en alldeles oemotståndlig person i Eileen, vars kusiner bebor romaner av Shirley Jackson och Patricia Highsmith. Jag sträckläser ända till slutet, men någonstans mot slutet ändrar både intrig och personer omotiverat karaktär. Till det sämre. Och jag tror det beror på följande: Moshfeghs miljöer och personbeskrivningar är suveräna, men intrigen suger. Kanske beror på att romanen bara utspelas under en vecka men framförallt Rebeccas handlingar känns omotiverade och inte helt trovärdiga. Jag brukar sällan tänka så, men jag önskar att Moshfeghs roman varit lite längre så att Rebecca fått utvecklas mer som karaktär. Då hade Eileen kanske varit värdig att stå rakryggad bredvid moderna klassiker som The Woman Upstairs eller Notes on a Scandal - två romaner boken jämförts med och på goda grunderNu når den inte riktigt dit. Men visst är det läsvärt ändå. 

tisdag, januari 03, 2017

rödhakar - julgranspynt

a carol of (American) robins
En stor flock amerikanska rödhakar (betydligt större än de svenska) pausade bland byggnaderna idag, bl.a. i grannens uteväxter. Den på bilden påminner om en gran och visst utgör fåglarna underbar juldekoration, lite sent ute bara. Passande att ett av de kollektiva substantiven för rödhakar är "carol". Några av dem hittade också till vår altan och bajsade rikligt på murkanten innan de flög iväg igen. 

måndag, januari 02, 2017

Läst 2017

Fetstilade titlar rekommenderas:

Murder for Christmas - Francis Duncan

Eileen - Ottessa Moshfegh
In a Dark, Dark Wood - Ruth Ware
Utmarker - Arne Dahl
Grave Sight - Charlaine Harris (omläst)
Gave Surprise - Charlaine Harris (omläst)
An Ice Cold Grave - Charlaine Harris (omläst)
The Girls - Emma Cline
Betty Friedan: Fighter for Women's Rights - Sondra Henry och Emilt Taitz
Betty Friedan: A Voice for Women's Rights - Milton Meltzer
Uprooted - Naomi Novik
The Argonauts - Maggie Nelson
Svenska brott: Bodenfallet - Lars Olof Lampers och Thomas Bodström 
Top Secret Twenty-One - Janet Evanovich
My Face for the World to See - Alfred Hayes
The Chemist - Stephenie Meyer
Arabella - Georgette Heyer (omläst)
Lady of Quality - Georgette Heyer (omläst)
A Mercy - Toni Morrison
Get in Trouble - Kelly Link
Closely Watched Trains - Bohumil Hrabal
Busman's Honeymoon - Dorothy L. Sayers (ljudbok)
Killing Floor - Lee Child (omläst)
Die Trying - Lee Child (omläst)
Tripwire -Lee Child (omläst)
Without Fail  - Lee Child (omläst)
The Visitor - Lee Child (omläst)
Night School - Lee Child
Persuader - Lee Child (omläst)
The Enemy - Lee Child (omläst)
The Perfect Stranger - Megan Miranda
Smack - Melvin Burgess
The Mystery of the Blue Train - Agatha Christie
The Essex Serpent - Sarah Perry
Running - Cara Hoffman
Little Deaths - Emma Flint
Both Ways is the Only Way I Want It - Maile Meloy
Until Friday Night  - Abbi Glines
A Gate at the Stairs - Lorrie Moore
Persuasion - Jane Austen (omläst)
The Quick - Lauren Owen
Dead Witch Walking - Kim Harrison (omläst)
The Good, the Bad and the Undead - Kim Harrison (omläst)
Every Which Way but Dead - Kim Harrison (omläst)
Exit West - Mohsin Hamid
Housekeeping - Marilyn Robinson

Kaosutmaning 2017

Jag antar årets kaosutmaning, som i år skapats av Sofies bokblogg. Sofie skriver: De senaste året har ansvaret för Kaosutmaningen cirkulerat mellan olika bloggare, och inför 2017 har jag knåpat ihop en lista. Utmaningen går ut på att mellan 1 januari och 31 december pricka av minst 20 av de 35 punkterna. Varje bok får bara förekomma en gång på listan. Om du antar utmaningen skriver du det i en kommentar, så samlar jag ihop alla medverkande (på den här sidan). Uppdatera gärna på din blogg hur det går under året, så kan vi få tips av varandra.

Varsågoda, här är årets utmaningar:
1. En bok i en genre du vanligtvis inte läser
2. En bok med ett djur på omslaget Get in Trouble av Kelly Link
3. En bok på ett annat språk än svenska
4. En bok från Afrika
5. En bok från Asien
6. En bok från Amerika - A Mercy av Toni Morrison
7. En bok från Oceanien
8. En bok från Europa (inte Sverige)
9. En bok med en tonårig huvudperson The Girls av Emma Cline
10. En bok med fler än tre hbtq-personer - The Argonauts av Maggie Nelson
11. En bok med något rött på omslaget - Eileen av Otessa Moshfegh
12. En bok som kommer som film under 2017 eller 2018
13. En bok publicerad 2017Running av Cara Hoffman
14. En bok publicerad innan 2000 - Housekeeping (1980) av Marilynne Robinson
15. Ett seriealbum
16. En bok du tycker att alla borde läsa - Exit West av Mohsin Hamid
17. Sista boken i en serie
18. En bok som har mer än en författare
19. En bok du valde på grund av bilderna
20. En bok om något du brinner för
21. En tegelsten (på över 500 sidor)
22. En bok på under 150 sidor - My Face for the World to See (130 sidor) av Alfred Hayes
23. En lånad bok
24. En faktabok
25. En bok för barn
26. En klassiker - Persuasion (1817) av Jane Austen
27. En hyllvärmare - A Gate at the Stairs (2009) av Lorrie Moore
28. En bok som vunnit ett pris
29. En bok du länge velat läsa
30. En somrig bok
31. En bok som utspelar sig före år 1900 - The Essex Serpent av Sarah Perry
32. En bok som utspelar sig under eller handlar om andra världskriget Closely Watched Trains av Bohumil Hrabal
33. En bok som utspelar sig norr om Uppland
34. En hypead bok
35. En bok vars titel börjar på L - Little Deaths av Emma Flint

Bokslut 2016

Dags för den årliga summeringen. Till att börja med läste jag nästan tjugo verk fler under  2016  än jag gjorde under 2015, dvs 61 stycken, då jag inte hann läsa ut den puttriga men något långsamma Murder for Christmas förrän igår. Med tanke på hur mycket jag flänger och far, jobbar och studerar - och de lässvackor jag numera drabbas av  - får jag väl vara nöjd med den siffran. 

Årets bokval präglades av diverse skrivplaner, vilket betydde att jag t.ex. tvingade mig igenom F. Scotts Fitzgeralds samtliga romaner - och sedan kunde konstatera att ingen av dem lever upp till mästerverket The Great Gatsby, även om Tender is the Night är helt klart läsvärd Kanske är det i kortformatet Fitzgerald kommer till bäst till sin rätt? Av lästa biografier och biofiktioner över mitt egentliga forskningsobjekt, Zelda Fitzgerald, hade jag mest behållning av Zelda Sayre Fitzgerald av Linda Wagner-Martin, även om Nancy Milfords biografi Zelda Fitzgerald fortfarande måste räknas till klassikerna.

Ytterligare en författare jag läste mycket av under 2016 var Michel Faber. Hans kortromaner är välskrivna men efter Under the Skin, var det kanske väntat att jag skulle bli besviken. Mastodontverket The Crimson Petal and the White gillade jag direkt efter utläsningen, men så här i efterhand berodde det nog mest på att jag faktiskt orkat ta mig igenom tegelstenen! 

Liksom halva Sverige läste jag den första romanen i Elena Ferrantes svit, men det var faktiskt en av hennes fristående romaner jag imponerades mest av. The Days of Abandonment är en intensiv, förtvivlad roman vars huvudperson balanserar svindlande nära det mentala stupet. Strålande bra skrivet. 

Precis som i Ferrantes roman handlar Chico Buarques roman Budapest om kärlek och besatthet, i det här fallet både till en person och till ett språk då huvudpersonen bestämmer sig för att lära sig ungerska och förälskar sig i sin språklärare. Julie Otsukas The Buddha in the Attic var en sådan läsupplevelse att den numera ingår i flera av de kurser jag undervisar, medan Yaba Badoes roman True Murder fortfarande får håren på armarna att resa på sig när jag tänker på den.


För ovanlighetens skull läste jag också en del ungdomslitteratur. Rick Yanceys The 5th Wave var lovande men trilogin höll inte till slutet. Detsamma tyckte jag om Meg Rosoffs roman How I Live Now. E. Lockharts We Were Liars var däremot en sådan där somrig, sofistikerad ungdomsroman jag hade älskat om jag varit i yngre tonåren. Nu fann jag den lite för förutsägbar. Det kunde jag inte säga om den klart bästa av de ungdomsromaner jag läste 2016, Rebecca Steads When You Reach Me, som jag tyvärr inte skrev något om här.

Till skillnad från tidigare år läste jag bara två verk som kan kallas klassiker, Maria Edgeworths Belinda och Goethes Den unge Werthers lidanden. Edgeworths roman tänker jag fortfarande på då och då, vilket får sägas vara ett gott betyg. Goethes - inte så ofta. 

Att jag alls läste något i december var en bedrift med tanke på hur mycket jag hade att göra. Tur att jag snubblade över två riktigt bra, facklitterära verk. I The Orchid Thief skildrar Susan Orlean den världsomspännande orkidéehandeln och vi får träffa en grupp fanatiska orkidéesamlare i Florida. Låter kanske inte så spännande - men det är det, en riktig bladvändare. Och så Marie Svelands Hatet: En bok om antifeminism, som höll mig vaken på en flight mellan Sverige och New York, trots att jag knappt sovit en blund natten innan. Det är en tunn bok som inte tar mer än ett par timmar att läsa ut, men jag fick pausa flera gånger eftersom det Sveland skriver om gjorde mig så arg, ledsen och engagerad. Rekommenderas verkligen.

2017 planerar jag att begränsa mitt film- och tv-tittande, samt mitt ofta rätt meningslösa klickade runt på nätet. Jag hoppas att läsa bättre (kvalitativt, oväntat, engagerande, riktat) snarare än mer, men helst både och så klart. God fortsättning!